2017-09-20

Betongben

Hej och god morgon! 

Att först cykla fem dagar i Israel, sedan ta en heldag på resande fot och avrunda det med ännu en vilodag gjorde väl inte succé för känslan igår. Jag hoppas att det var därför som det kändes som det gjorde. För det gick väl ändå okej att träna, även om benen kändes som ett par betongben. 

Betade av en omgång 4x4 på 362, 362, 362 och 376 Monarkwatt. Långt ifrån bra, men inte heller dåligt. Det viktigaste med gårdagens pass var att jag genomförde det och det lyckades jag med. 

Ingen jättehög puls direkt, men känslan i benen var desto mer ansträngd.

Idag väntar dag två av en GIS-utbildning på jobbet, sedan drar Filip och jag till Leksand för att se Leksands IF - Södertälje. Det ska bli riktigt kul! Men först ska jag gå med Frida som cyklar till dagis. Vi hörs!

Ni vet väl att ni kan följa mig på Instagram också? https://www.instagram.com/henrikoijer/

2017-09-19

Sliten, totalresultat och goodiebag

Hej och god morgon!

Vaknade upp ännu tyngre än vad jag redan var igår. Dessutom trött trots mycket sömn. Vikten borde ju rätta till sig ganska snart, åtminstone efter att jag börjat träna igen. Hade väl egentligen en ambition om att träna igår men på kvällen så var jag för trött så jag valde att sova istället. Kommer hellre till nästa tävling utvilad och återhämtad än sliten och nertränad. Men nu har jag ett par nätter med bra sömn så idag tänker jag i alla fall träna.

Såg totalresultaten från Epic Israel igår, Linda och jag blev 72:a av 191 fullföljande lag. Rätt bra ändå?! https://www.epicisrael.org.il/epicisrael.org.il/originals/Playtika%20Epic%20Israel%20-%20Results%202017(1).pdf

När vi kom till Epic Israel så hämtade vi ut vår nummerlapp och fick förutom nummerlappar, media-ackreditering, lunchkuponger, rabattkuponger osv en ryggsäck med lite smått och gott:
Vattenflaska från GU, pikétröja med Epic Israel-tryck, kaffemugg med Epic-tryck, kylväska från ölsponsorn, öronproppar, tubeless-kit, någon salva eller något sådant, kedjeolja, en jättelätt ryggsäck, shakerflaska, Lezyne adapter till kolsyrepatroner och en vindväst. Mycket fina grejer. När vi kom i mål efter sista etappen så fick vi också en medalj och en cykeltröja från arrangören.

Tröjan vi fick var en sådan som Åsa och Nellie hade på prispallen sista dagen, dom står till höger:

2017-09-18

Semesterkilon och tävlingar härnäst

Hej och god kväll från Falun!

Alltså jag cyklade ju rätt mycket i förra veckan och tyckte väl ändå inte att jag åt supermegamycket. Tänkte väl snarare att jag åt för lite i förhållande till mängden träning jag genomförde. Så kom jag hem, ställde mig på vågen och den sa att jag gått upp 2.2 kilo på en vecka. Herregud.

Nåväl, det rinner väl snabbt av får jag hoppas. Semsterkilon...

I helgen är det dags för tävling igen, Västgötaloppet MTB står för dörren och jag vill avsluta säsongen med något bra. 80 kilometer är ju ändå helt okej, då blir det liksom halvlångt och inte bara pangpangkort. Banprofilen känns ju inte direkt skrämmande med israelbackarna färskt i minnet, men även svenska backar är ju jobbiga och det är alltid farten som dödar.
I fjol punkterade jag minst två gånger och lyckades aldrig få det tätt efter andra punkan. Så jag bröt. Så ska vi inte ha det i år. Hatar att bryta och att punktera gör ju ingen glad.

Bild från Västgötaloppet i fjol, foto: Anders Claesson för One More Family.

Jag saknar langning även till Västgötaloppet, så vet ni redan nu någon som kan tänkas vilja hjälpa mig så får ni gärna hojta till. Snälla?!

Efter Västgötaloppet så får ni inte missa Hackmora MTB utanför Sågmyra, Falun. Banan är ca: 8 kilometer, startar med fem kilometer hyfsat platt innan man går in i den tre kilometer långa backen som tar en drygt 200 höjdmeter upp. Snabbaste cyklist kör på ungefär 20 minuter och det är ett väldigt trevligt arrangemang. Dagen efter arrangeras en löptävling (Hackmora Bergslopp) som är 2.9 kilometer lång och använder bara backen... Tänkte nog faktiskt springa även det loppet i år.
Jag filmade loppet 2015, som ni kan kika på här:

Mitt bagage försvann och videos från Epic Israel


Hej och god morgon från Stennäset!

Ja, nu är jag hemma igen efter att ha flygit från Tel Aviv, via Köpenhamn och vidare till Arlanda där bjursbilen stod och väntade på mig i parkeringshuset. Hur fint det än var i Israel så kändes det faktiskt riktigt bra att komma hem igen, Sverige är rätt fint det med.

Vi visste ju att man skulle vara i god tid på flygplatsen på Tel Aviv. Säkerhetskontrollen var väl egentligen inget speciellt utan bara några frågor att svara på. Men vid incheckningen av bagage tog det istället väldigt lång tid och köerna var långa. Vi skulle ju också checka in cykelväskorna och det blev väl lite bråttom i alla fall. Men vi kom med och alla andra som skulle med kom också med. Vid mellanlandningen i Köpenhamn så sa Linda och jag hejdå. Hon tog tåget hem och jag flög vidare till Arlanda. Blev lite stressigt där med men jag hann iväg till gaten i tid. Vi blev dock rätt sena därifrån, typ 20 minuter. Kom fram till Arlanda, skulle hämta ut mitt bagage men väskan kom aldrig. Vi var några som rest från Tel Aviv som var utan bagage helt enkelt. Linda hade dock fått sitt till Köpenhamn i alla fall. Gick till servicedisken och fick bra service. Min cykel kom till specialbagaget, så visst bagage verkade ha hunnit med flyget i alla fall. Men jag fick lämna Arlanda utan resväskan.

När jag sedan skulle hämta bilen så var jag rätt säker på att den stod på våning två. Gick först dit jag trodde att jag ställt den men hittade den inte. Gick sedan systematiskt igenom hela våning två utan att hitta bilen. Tänkte att jag kanske mindes fel då och gick till hissen. Våning två och tre innehöll parkeringar enligt hissknapparnas informationstext. Våning ett var terminalerna 2, 3 osv. Så jag åkte upp till våning tre och genomsökte även den systematiskt. Behövde gå på toa rätt snart också så jag tänkte att jag åker väl ner till våning ett för att gå på toa och samla kraft för att hitta bilen. Där var det ju också parkeringar så jag letade igenom också den våningen och där stod den ju. Bjursbilen.

Stannade på en mack, tankade bilen, gick på toa och köpte 3.85 hekto lösgodis. Gott med lite middag! Kom hem strax efter tio igår kväll och nu ska jag äntligen få åka till jobbet igen. Ny vecka, nya möjligheter! Fick dessutom ett SMS i morse om att min väska levereras mellan 16 och 23:59 idag!

Jag filmade en hel del under dom första två etapperna, här är en video från utförsåkningen på etapp 1 och efteråt följer samtliga sammanfattningar från etapperna i Epic Israel:



2017-09-17

Tel Aviv, bilder och hemresa

Hej och god morgon från Tel Aviv!

Nu är vi på hotellet och gör oss redo för en resdag. Vi ska snart börja vår resa med transfer till flygplatsen. Sedan flyg till Köpenhamn där Linda tar tåget hem och jag tar nästa flyg till Arlanda och sedan bil hem. Kollar vi på våra biljetter så ser det ut som om bägge cyklarna ska med Linda, så det kan bli spännande...

Det har varit helt fantastiskt här nere och jag kommer gärna tillbaka.

Igår var vi ut lite i Tel Aviv. Först för en strandpromenad och sedan för middag. Vackert ställe, det lilla som jag har sett.

Några prispallbilder från igår:
Totalen i mixedklassen.

Totalen i damklassen med Nellie och Åsa på en tredjeplats.

Totalen i herrklassen med våra reskamrater Didier Bats och Hans Becking på första plats.

När Linda och jag stod på podiet så sa speakern att om det funnits ett pris för bästa kläder så hade vi vunnit det. Jag fick berätta att det var det svenska märket VOID och då bad han om att byta keps med mig. Han gjorde väl det klart bästa bytet, men det var ju ändå kul tyckte jag.
Se så glad han blev!

2017-09-16

Race report, bilder och resultat från Epic Israel etapp 3

Linda skriver:
Dag tre och nu började vi få in rutinen på det här med uppstigning, frukost, etapplopp. Igår låg vi ju jämt med ledarparet i början och var så klart sugna på en etappseger idag. Båda var pigga och kände att vi lika bra kunde ge vad vi hade. 

I startfållan stod vi ju placerade långt efter tätparet, men när starten gick avancerade vi ändå bra och plockade placeringar hela tiden. Ganska snart skymtade vi dem så i en uppförsbacke framför oss. Vi jobbade oss i kapp och sedan började fighten. Tjejen i laget var den klart bättre av dem och var starkast uppför. På platten växeldrog de istället. Om vi fick kämpa för att hänga med uppför kändes det lättare på grusvägarna. Jag var ivrig och ville om då jag såg att de såg stressade ut av att ha oss där. Henrik sa flera gånger att vi skulle hålla deras rulle, medan jag hellre ville upp och försöka gå ifrån. Visste att jag inte skulle kunna ta dem i de brantaste partierna. Vi visste ju också att när vi nådde toppen skulle det börja gå utför och de andra dagarna hade vi varit snabbare i de partierna och Henrik ville spara på krutet tills dess. 

När vi sedan gick in i ett parti med lösa uppförsbackar efter cirka 35 kilometer såg vi dem få lucka. Strax därefter vände vi neråt och vi anade att vi hade dem där framför oss. I detta skedde måste vi också haft Åsa och Nellie precis framför oss, men såg dem aldrig. 

Nedförskörningen idag var på kilometervis med anlagda cykelleder. Jag kunde bara kapitulera då min teknik inte riktigt räckte för att hålla farten tillräckligt hög. Kände att jag hade svårt att få fäste med mitt Thunder Burt jag satte på efter punkteringen igår och när det släpper i kurvorna håller jag gärna inte en utan två fingrar på bromsen. Får väl erkänna att jag blev rejält frustrerad där ett tag. Att behöva förlora på bristande teknik och med pigga ben. Kan kanske ha muttrat något om att den typen av byggda stigar var för typer som hade integralhjälm....

Väl nere höjde vi farten igen och körde in med bra fart under målportalen 11 minuter efter vinnarna. Min snittpuls idag landade på 156, långt under vad jag har på långloppen hemma då jag snarare ligger runt 175-180 slag per minut, så det fanns en mer pangpang kvar. 

En andra plats i mixklassen idag och även tvåa i totalen. Som team gör vi ett otroligt bra lagarbete, har dessutom fantastiskt roligt så detta gav definitivt mersmak. Själv funderar jag över vad det är som gör att jag dels presterar bättre för varje dag som går, men också varför jag kan prestera så mycket bättre här, både tekniskt och styrkemässigt, än hemma. Bra fart i benen nu och den där formen jag delvis saknat, men vetat fanns där, har visat sig här nere. Känns härligt! 

Nu har vi en kväll kvar härnere för att tidigt imorgon bli hämtade och körda till flygplatsen för vidare resa hem. Enligt vad vi hört kan säkerhetskontrollen här nere vara ett äventyr i sig. 

Henrik skriver:
Jag tror att både Linda och jag blev lite extra peppade igår av att vara före det där bättre mixed-laget ett tag, även om vi sedan tappade en del. Men vi tappade ändå betydligt mindre än på första etappen, trots att gårdagens andra etapp var mycket längre och tuffare. Så vi var nog bägge två ganska laddade för att försöka ge dom en match idag. Som totalledare fick dom stå längst fram i den fållan som innehöll topp 10 i herrelit samt totalledarna i dom fyra andra klasserna. Sedan var det en ganska stor fålla innan vår fålla. Så vi hade väl nästan 150 cyklister mellan oss och dom vi skulle jaga. 

Staten gick och vi kom iväg bra. Det var en U-sväng in på ett smalare ställe och en vattenpassage inom dom första fem kilometerna, där blev det lite trängsel och kö. Vi tappade kanske några sekunder men tog oss ändå snabbt igenom. Någon kilometer senare så kom vi faktiskt ifatt tätduon i mixed-klassen. Nu var det kamp! Vi tog oss förbi dom någon gång, dom tog tillbaka ledningen och så där höll vi på ett tag. Ungefär halva tävlingen faktiskt. Tävlingen idag var "bara" 65 kilometer, rena sprintetappen. När ungefär halva tävlingen gått så fick dom en lucka på oss som vi inte riktigt kunde täppa. Det paret var faktiskt så starka att dom bara var 37 sekunder efter Nellie och Åsa idag.

Det var riktigt kul att ha den där täta kampen idag, även om det blev lite mer avslagen cykling på slutet. Det var dock så sjukt fina stigar i någon form av bike park där. Kilometervis med snabba och slingriga utförskörningar. Vi var dock väldigt nöjda även om det inte räckte hela vägen fram till seger idag. Vi tog oss runt detta tuffa etapplopp utan några större problem och samlade andraplatser på hög. Vi hade kul tillsammans och jobbade bra som team också. 

Nu sitter vi på en buss på väg mot Tel Aviv med ett gäng fransmän, en holländare, en belgare, två spanjorer, tre schweizare och en smågalen bussförare. Belgaren och holländaren körde i lag denna tävling och vann den sista etappen och totalt. Åsa och Nellie blev för övrigt fyra idag och trea totalt.

Resultat från idag: https://www.epicisrael.org.il/?section=280# Om ni bara ser topp-5 så klicka på texten precis under topp-5.

Ny dag, men samma helikopter. Någonstans längst framme står ledarparet i vår klass också.

Tänk om de lagt det här i starten på ett svenskt långlopp....

Ledarparet i grön-svart framför oss. Ksmpen är igång.

Jättebrant backe som sedan blev svinbrant backe.

Going down.





Video-highlights från etapp ett och två av Epic Israel

Hej och god morgon!

Dags för start här, medans vi tävlar så kan ni kolla på highlightsen från etapp ett och två här, proffsigt arrangemang och coola videos! I den första videon ser ni Linda och mig totalt tre gånger.